I gamla goda tider spelade både yngre och äldre pojkar kula på gatan, inne på gårdar och i princip varhelst det fanns lite utrymme för detta spel. Bara en liten plan behövdes, helst fri från gräs och andra hinder. Rännstenen fungerade utmärkt. Trottoarkanten utgjorde sarg så att kulorna inte for iväg alltför långt men man fick akta sig för avloppsgallren. På samma sätt samlades både pojkar och män på kontinenten och i de amerikanska världsdelarna för att spela tärning. Kula var endast för de yngre. Tärningsspelet hade oftast namn som "craps" om det var på engelska. Annars kanske "jeu de dés" på franska och "dados" för spanska, fast även i dessa länder kunde engelska craps användas. Spelets regler kunde variera från plats till plats men grundläggande för alla var och är än i dag, att en av deltagaren är kastare av tärningarna och alla kan satsa för kastarens vinst eller motsatsen, dennes förlust. Spelet har inte något större antal utövare vare sig i Sverige eller i de andra nordiska länderna.
Den stora skillnaden mellan gatuspelet craps och den inne på kasinon är att där används ett bord. Bordet har en spelplan vilket saknas i trottoarspelet, där får man improvisera kastplan och satsningsmärken. Dessutom är skillnaden att på kasinon håller sig ledningen med en anställd som leder spelet och kontrollerar insatser samt ordnar med vinstutdelning. Kasinots möbel där spelet utövas kan liknas vid en stor oval låda utan lock. Kanterna kallas sarg som på en ishockeyrink och är drygt sextio centimeter högt, eller två fot. Deltagarna kan stå eller sitta runt bordet ungefär på samma sätt som vid roulette. Bordets bredd är cirka en meter och en halv, längden är drygt fyra meter. Sargen är bland annat till för att kasta tärningarna mot, enligt reglerna måste de studsas mot denna innan de landar på bordet och avger sina siffror med prickarna. Det är därför som rännstenen passar så bra för gatuspelet, där studsar kastaren tärningarna mot trottoarkanten. Mycket vana spelare utövar spelet med fantastisk snabbhet där kasten avlöser varandra i högt tempo. Det tar inte många sekunder innan tärningarna visar resultatet, där blir det ingen väntan som vid rouletten där kulan måste snurra färdigt.
Reglerna för craps är inte så krångliga som de kan te sig för den oinvigde. När man lärt sig grunderna kan en förvåning infinna sig att det inte var svårare än så. Kanske på grund av spelets mindre spridning i Sverige har inte Svenska Spel satsat på craps i något av sina fyra kasinon. De kunniga crapsspelarna beklagar säkerligen detta eftersom det anses att vinstchanserna är större än i andra bordsspel. Kastaren som kallas "shooter" har att försöka slå sju eller elva poäng för att vinna. Två, tre eller tolv som resultat är direkt förlust. Men så beror lyckan på vad satsningen varit, för shooterns framgång eller för dennes förlust. Just i detta begrepp kan okunniga personer vara i undran över, kan man spela på egen förlust? Men utöver dessa grundläggande regler för satsningar finns många fler och mer invecklade möjligheter.